Andra..
För lite mer än två veckor sedan fick jag en liten blödning och åkte in till gyn akuten. Fick en tid till Blödningsmottagningen några dagar senare då blödningen ändå avstannat och jag inte hade någon smärta. Så för två veckor sedan va jag nervös över o få ett svar, men allting såg bra ut, ett fint tickande hjärta och blödningen va ingenting farligt.
Efter det har jag haft lite små blödningar från o till och alla har bara sagt att det är normalt , det är jätte vanligt och behöver inte alls va farligt.
Nu har du sett ett tickande hjärta så du behöver ju inte alls oroa dig. Tänk positivt.
Så i förrgår när jag blödde lite igen så tänkte jag att nä men jag åker in o får det bekräftat att allt är bra, blödningarna är ingen fara. Jag kan va lugn.
När läkaren sitter länge o tittar på skärmen och sedan vänder den mot mig o visar, här är hinnsäcken och här är fostret men... det finns ingen hjärtaktivitet...
Har nog aldrig känt mig så tom som då
Läkaren tar bort skärmen o reser sig upp, ber mig o gå o klä på mig o så ger hon mig två val, antingen vänta i några veckor på att kroppen stöter ut det själv eller ta tabletter. Som sist, jag hade inget svar så hon bestämde till mig att jag fick tabletter med mig hem o så fick jag själv bestämma sen, sen gick hon.
Helt ensam, tom, förkrossad o bara lämnad av en helt känslokall läkare med tabletter i en liten påse.
Igår tog jag tabletterna . Och spolade ner det som skulle bli vår bebis i toaletten.
Denna gången hann vi komma till v 10
Att tro o tänka positivt krossar dig bara hårdare
Aj! Rakt in i hjärtat!